De gånger som jag har mest tid till att springa, som när jag är ledig, är i regel de dagar som det är på håret att det blir av. Och så även igår.
Efter alla "att göra" grejer under dagen, blev det på sena kvällen som löpningen blev.
Om det inte var för att jag snart ska springa marathon, så hade jag lätt hoppat det ikväll. Kopplade på pannbenet och bestämde mig för att vara ute lite längre.
Upptäckte att batteriet var helt dött i min Garmin, då fick jag gå på tiden istället.
Bestämde mig för att springa i 90 min. Och det var precis vad jag gjorde också!
Från skymning till mörker och bara med känslan från min egen kropp.
Ingen klocka som skvallrar om km tid. Så skönt att vara utan den ibland. Är glad att jag stack ut i alla fall! Blev en bra runda på 1,5 timme i relativt lätta ben.
Blev för sent för att äta kycklingwok som planerat, men stor skål med yoghurt, nötter och frukt i alla fall!
Ja ibland lan det ju vara gött att onte bry sig om klockan...men man är ju litesmått beroende ;)
Svar:Jag tycker jag verkligen. Ganska viktigt också, det är ju bra att känna sin egen kropp. Men visst, ibland går det mellan gångerna jag är utan! Ha en härlig dag!
skriven
Ja ibland lan det ju vara gött att onte bry sig om klockan...men man är ju litesmått beroende ;)